Bättre sent än aldrig!
Jag skäms över den pinsamma uppdateringen. Ser att jag har en del trogna läsare som tittar in varje dag och till er besvikelse har jag inte uppdaterat på en vecka. Ledsen vänner men här kommer några (förhoppningsvis) efterlängtade rader!
Praktiken rullar på och idag har jag bara exakt två veckor kvar! GAHHHH! Vart tog tiden vägen. Känner nästan en klump i magen av att lämna detta paradis fyllt av glada och underbara människor. Men när jag tänker på att studenten väntar fylls jag av glädje och spänning. Har hört att klassen redan peppar för studentveckan med olika teman varje dag!
På redaktionen är det sig likt. Vi jobbar på flitigt och det finns alltid något att pyssla med. Innan jag kom hit blev jag varnad att praktikanter ofta bara får göra skitjobb, att folk är otrevliga, att man ofta blir sysslolös och får sitta och fördriva tiden på annat håll. Men det visade sig för min del bli precis tvärt emot. Direkt när jag satte foten här smittade topp-glädjen av sig. Jag får nästan nya uppgifter varje dag och tidsfördriv på facebook kommer inte ens på tal (om jag inte behöver lufta hjärnan med lite annat). Jag kan inte annat än att säga: JAG HAR VÄRLDENS BÄSTA PRAKTIK!
Detta måste uppmärksammas! Mitt namn i tidningen, det kallar jag STATUS!
världen vaknar till liv.
Solsken över staden hela dagen! Fantastiskt.
Det droppar från hustaken, gatorna plaskar och snön börjar sakna men säkert tina. Kanske går det snart att ana lite gräs bakom de tjocka vita lagren. Vi får hålla tummarna. Solen gör verkligen sitt jobb, hela världen verkar vakna till liv när solen tittar fram. Folk kommer fram från sina gömställen - liv och rörelse föds på gatorna och allt som varit dött under vinterhalvåret börjar leva igen.
På lunchen idag tog jag mig en nypa luft och gick ner till stan. Nästan alla parkbänkar var fulla av glada leenden och lysande ögon. Alla såg så glada ut och lyste lika starkt som solen själv. Fiken strömmade av fikasugna människor som satte sig ute i den svala solen. Det går inte att beskriva hur underbart det är när världen äntligen börjar vakna till liv. Det har varit mörkt och grått alldeles för länge nu.
Ska stolt berätta att redaktionen ännu en gång lyckats överleva stressen! Nummer 6 är nu godkänt och skickat till tryck. Bra jobbat alla tappra själar på ToppHälsa! Ni är fantastiska allihopa och gör ett kanonjobb.
Nu ska jag kila här ifrån medan det fortfarande är ljust och härligt ute. Kan behöva njuta lite av det härliga ljuset. Jag är i starkt behov av lite D-vitamin!
Kör i vind!
Här kommer en snygg bild på chefredaktör-Fridas skrivbord. Helt plötsligt känns det som jag har superordning på alla mina saker, hehe. Men idag har hon faktiskt städat! Duktigt!
back to work!
Kändes lite vemodigt att lämna Linköping i morse men direkt när jag klev av i ett soligt Stockholm släpptes endorfinerna lösa och jag sken lika starkt som solen. Det droppar från taken och man plaskar fram på gatan, kanske snön äntligen börjar smälta. Dock gjorde jag en miss - jag tog inte med mig några gummistövlar! Det hade verkligen behövts.
Kul att de flesta verkar gilla min nya hårfärg. Har fått många härliga komplimanger idag och det gör så mycket att få höra lite varma ord. Vi alla borde faktiskt bli bättre på att sprida lite omtanke omkring oss. Glädjen blir stor även av små ord.
Påsken ligger och lurar runt knuten och redaktionen pyntades med påskris! Lila och gult - härliga färger! Tänk så fort tiden springer iväg. Detta är min 5:e vecka och snart åker jag tillbaka till Linköping för att stanna. Jag kommer sakna detta ställe sjukt mycket! Alla är fantastiska och jag får lära mig massor.
Kör i vind!
Detta är vår underhållning på lunchrasterna. Tyvärr är jag hemskt dålig men övning ger färdighet. Jag har några veckor på mig att slå Lisas rekord. HAHA!
Hemfärd om några timmar.
Solen lyser och himlen är blå, underbart!
Ska hoppa på bussen mot Linköping om några timmar. Ska bli skönt att komma hem, hoppas bara det fina vädret omfamnar Linköping också. I så fall ska jag ta vara på varje sekund nu i helgen. Kanske kan jag luta mig mot en husvägg och låta solens strålar smeka min otroligt bleka hud och förhoppningsvis ge mig lite färg.
Väskan är packad och tung som alltid, ska trycka ner lite tidningar innan jag kilar också vilket troligtvis kommer leda till att den blir ännu tyngre. Dock känns det alltid som att jag glömt plocka med mig något viktigt men efter att jag letade igenom rummet ett x-antal gånger i morse var jag tvungen att dra slutsatsen att allt var nerpackat. Mobil, plånbok, smink... det måste vara det viktigaste.
Nu är det lunch, sen hoppas jag mitt word börjat fungera igen så jag kan fortsätt skriva.
Kör i vind!
Hemligheten bakom fina fötter!
Våren och sommaren ligger och lurar bakom den envisa snön (som aldrig verkar vilja försvinna) - snart slänger vi av oss skorna och släpper fötterna fria! Vi får känna gräset kittla mellan tårna och den ljuva sanden får fila oss naturligt fina på de torra och spruckna hälarna. Underbart! Men hur sexigt känns det är det egentligen att sparka av sig skorna för att visa sina slitna och instängda vinterfötter som ser slitnare ut än någonsin? Inte så lockande kanske?
Mitt nästa knäck ska handla om hur vi kan fixa fina fötter till våren och sommaren! Har suttit i telefonen och pratat med en fotexpert på Axelsons fotvårdsskola idag och fått riktigt grymma och härliga tips för att fixa de snyggaste fossingarna att visa upp på stranden. Alla borde faktiskt prioritera sina fötter lite mer än vad vi gör idag. Jag tror många glömmer bort att vi faktiskt står och använder fötterna varje dag - vi anstränger dem mer än vi anstränger våra händer. Ta hand om dina fötter, de ska räcka hela livet! Blir att försöka knappa på lite text under morgondagen innan jag hoppar på bussen för att återvända till Linköping. Har inte varit hemma på två veckor nu (oj är det så länge??? det känns som jag var hemma igår typ) så det ska bli skönt att hämta andan hemma lite efter denna stressiga vecka på redaktionen.
När jag vrider mitt huvud mot fönstret blir jag nästan deppig över att se hur mörkret redan slukat staden utanför. Känns inget lockande att ta sig här ifrån när man kliver rakt ut i mörkaste natten. Fast det är skönt att det går mot ljusare tider. När jag studsade till bussen runt åtta imorse är det betydligt ljusare än vad det var första veckan jag var uppe i Stockholm. Det händer mycket på en månad och tänk så mycket som kommer hända tills jag lämnar praktiken. Då kanske jag kommer sitta här klockan sex på kvällen och titta ut på ett ljust Stockholm. Vi får hålla tummarna. Jag är trött på dessa mörka och dystra tider. Vi behöver lite ljus i vardagen och mängder av D-vitamin. GIVE ME SOME LIGHT!
Ett...två...tre... nu hoppar jag här ifrån.
Kör i vind!
Ta bort sanden mellan tårna och svalka min kropp! Ta mig till sommaren.
Ett minne från kreta-09
väggmöte tar tid.
Ojoj, tiden går fort när man har roligt och v
äggmötet drog verkligen ut på tiden så att säga. Mycket kladd på väggen och en hel del att fixa. Inte bra såhär sent inpå tryck. Har korrläst nästan hela nummer 5 idag, kommer bli ett bra
inspirerande nummer som alltid.
Nu är det verkligen dags att kila iväg. FÅR INTE GLÖMMA ATT KÖPA NYTT SL KORT! Jag slår vad om att jag i all hast kommer passera pressbyrån utan en tanke på vad jag behöver investera i. Då blir det inte kul när man står där på morgonen och inte kan ta sig på varken buss eller spårvagn. Inte kul....
Time to run.
Kör i vind!
Tisdagsmassage!
ToppHälsas lyx: Massage!
Underbar start på dagen att komma till redaktionen och börja med massage. Tycker verkligen skolan borde investera i massage till eleverna. Vi sitter minst lika mycket vid datorn i skolan som vi gör här på redaktionen, ungdomar behöver också massage för att inte slita ut sina kroppar i förtidig ålder.
Under förmiddagen har det blivit korrläsning av nummer 5 som ska tryckas om drygt en vecka. Det är mycket finjusteringar som behöver göras innan man kan godkänna och skicka iväg, allt måste vara perfekt. Smygtittade över axeln på Lisa igår när hon layoutade min intervju med Evy Palm. Det är spännande att få se hela processen av en text. Först från kladd på ett papper, till ett textdokument som sedan redigeras och där efter layoutas och piffas upp med bilder.
Dagens lista:
- Korrläsa
- Finslipa på Gilla Juni
- Uppdatera "Köpställen"
- Relaxintro
Dagens lista efter jobbet:
- Plocka i ordning på rummet
- Köpa nytt SL kort!
En månad!
Exakt en månad har gått sen jag satte min fot på ToppHälsa. Tiden går verkligen i hej dundrande fart och snart kommer praktiken att vara över. Till viss del blir jag nästintill tårögd vid tanke på att lämna redaktionen men samtidigt kommer det bli skönt att komma hem. Jag avskräcks dock vid tanken på att återgå till skolan och högarna av plugg. Min to-do-list är lite för lång vid tillfället men som jag sagt innan, skolan får vänta. Den ligger på is och där med basta. Jag skulle aldrig orka sätta mig med diverse arbeten om första och andra världskriget efter en slitsam arbetsdag. Ögonen är så trötta att de blöder när man spenderat en hel dag framför datorn på redaktionen. Men nu på slutet borde jag kanske försöka ta i tur med några små arbeten, annars är det tveksamt att jag överlever april och alla lärare som praktiskt taget kommer överfalla mig när jag kommer tillbaka.
Nu är det dags att dra ut i det mörka slaskvädret. I morse på väg till stan önskade jag mig ett paraply i handen. Snöblandat regn öste över mig vilket ledde till att jag både blev vit och fruktansvärt blöt. Härligt... eller inte! Kanske får kila till stan och inskaffa ett om detta väder tänkte fortsätta.
fredagkväll.
Tänk att jag redan varit här uppe i snart en månad (visst, jag har ju kommit helg några helger) men det känns redan som jag satte min fot på ToppHälsa för bara nån vecka sen. Innan jag fick praktikplatsen hade jag och chefredaktörs-frida en disskusion om hur länge jag skulle vara här, för egentligen skulle jag bara ha praktik 5 veckor men Frida ansåg att två månader var den kortaste tiden och nu kan jag förstå hur hon menade. Det tar en månad att komma in i rutinerna, lära sig vilket språk man ska använda och få en relation till kollegorna. Nu börjar jag känna mig som en i gänget och det skulle vara synd om jag redan skulle åka hem nästa vecka. Tur att jag har en månad till!
När jag läser mitt namn i det nytryckta numret känner jag mig både mallig och stolt. Det är så mycket "häfftigare" att bli publicerad i en riktig tidingen än bara Signerat Ung (okej, Signerat Ung är en jätte bra början och faktiskt anledningen till att jag fick praktiken på ToppHälsa, men nu känns det inte så stort längre).
Vad konstigt det kommer bli att komma tillbaka till skolan sen. Inte minst att börja plugga och ta igen allt som hamnat på efter kälken. Jag kan inte påstå att jag längtar det minsta, (jo, efter mina älskade vänner såklart) men som jag sagt innan, det ska bli otroligt skönt att komma HEM. Till mitt rum, mina saker och framförallt min säng. Ni vet den där känslan att få krypa ner i en nybäddad säng med massor av sköna kuddar. Jag sover alltid med 4 jätte buffiga kuddar och observera att jag nu endast har 2 jätte platta, vilket betyder nackspärr och huvudvärk. Fast att jag förneckar det tror jag hemlängtan ligger och gror innerst inne någonstans.
Imorgon blir det att träffa faster Karin med familj och farbror Martin med familj vilket betyder att alla mina 4 kusiner kommer överfalla mig med pussar och kramar (hoppas jag). Ska bli kul att träffas, har inte sätt alla samtidigt sen i sommras.
Leija, Vincent, Loke, Jag och Douglas!
då var det helg igen!
fjärde veckan på praktiken är nu slut och här sitter jag ensam kvar på den tysta redaktionen. Jag ska snart dra mig också men det känns bra att avsluta det sista innan jag tar en paus för helgen.
I början på veckan längtade vi alla efter värme och önskade mer än gärna att det äckligt vita snön skulle försvinna. Vi klagade och klagade och nu... vad gör vi inte nu. Jo, vi klagar på att det är slask! Byxbenen blir prickiga av stänket när man går och det finns en risk att bli dränkt av slask när bilarna sussar förbi. Blir vi någonsin nöjda i det här landet? Svårt att tro det faktiskt.
Nej, nu är det dags att kila. Jag ser fram emot imorgon!
Trevlig helg!
Lite bilder från te kursen.
Nu har jag lyckats ladda in lite av de bilder jag fotade igår under te kursen. Så här kommer en liten bildresume av min kväll! Enjoy!
Kommer ni till Stockholm måste ni besöka detta mysiga ställe och njuta en en härlig kopp varmtte!
tekurs på Johan&Nyströms
har under den närmate timmen försökt ladda upp bilder på bloggen men mitt mobila bredband vill inte göra som jag anser!
Lyckades iaf få in en bild av mina nästan 200 st som jag tog idag jär jag på eftermiddagen begav mig till Johan & Nyströms på söder. Ett fik som jag tycker alla som har vägarna förbi Stockholm måste besöka. Förra veckan var jag där och intervjuade te-njutaren Richard Lindh som efter vårt samtal erbjöd att komma tillbaka veckan där på för att delta på en te kurs. Så efter min dag på redaktionen tog jag kameran i min hand och begav mig till kursen för att lära mig ännu lite mer om den varma drycken. Jag kan nästan kalla mig en expert på ämnet nu, har fått veta hur processen av te går till, vilka sorter som finns och skillnad på smakerna. Blev mycket tedrickande och många bilder. Riktigt intressant. Hoppas bara jag lyckas få ihop en artikel av det här. Innan jag kilade därifrån passade jag även på att inskaffa lite nya tesmaker. Ett grönt smaksatt med goji och havtorn, ett Jasmin och slutligen även ett Rooibos (även kallat rött te men som egentligen inte är ett te).
Då var denna dag också slut. Tänkt att det är fredag redan imorgon, känns konstigt eftersom att jag blir kvar här uppe i helgen. Men jag har ju något underbart att se fram emot på lördag! LÄNGTAR!
Richard bjöd på en härlig välkomsdrink, mumms!
idag väljer jag att vara...
... stöttad, ömsint och frisk!
OS i Vancouver
I över en vecka har jag plågats av vinter OS då tv:n här hemma an någon konstig anledning endast visar dessa program. Till en början tittade jag med ett halvt öga för att sedan försvinna bort från tv:n när middagen blivit avklarad, men nu börjar jag faktiskt (tro det eller ej) känna lite spänning när jag sitter här och kollar på staffeten. Heja Sverige är allt jag kan säga!
Blev en sväng på stan efter jobbet, men trots att jag känner ett shopping sug brände jag ändå inga pengar. Kanske för att shoppinglusten dödas av den bittra kylan. Vill köpa vårkläder! Kan inte annat än att se med tårfyllda ögon på skyltfönstren som tänder nya vårkänslor. Det ser så härligt ut att få plocka av några lager med kläder. Slippa gå runt och vara så pluffsig och ändå frysa som ett as med knallröda kinder och torra händer.
Imorgon är det fullt upp igen. Börjar dra ihop sig till B-lämning så texterna måste bli klara. Fast lika bra att ha mycket att göra än att sitta sysslolös! Ska även iväg på eftermiddagen till Johan & Nyströms för att gå på en te kurs. Spännade, jag hoppas det blir kul. Kameran ska med och denna gång jag ska vara som en igel på avtryckarknappen. Många bilder ska det bli. Kanske till och med någon som passar på bakom hälsokulisserna? Annars har ju jag och Lisa fotat ett riktigt bra förslag, haha!
Här har jag suttit som fastklistrad hela dagen! Ganska bra ordning på bordet måste jag säga, speciellt om vi jämför med chefredaktör-Frida!
energi tack!
äntligen får vi lite solsken! Det gör så mycket när solen tittar fram i all sin glans och sprider lite glädje. Dagen blir mycket lättare och härligare. Hoppas det håller i sig i helgen för då vet jag vad som väntar!
Hela förmiddagen hade vi väggmöte på redaktionen. Gick igenom varje sida för kommande nummer, kollade vad som finns, vad som måste göras och vad som ska ändras. Magen kurrade och benen började bli trötta när vi tillslut efter nästan två timmar äntligen hade gått igenom hela tidningen. Jag tror det kommer bli ett toppen nummer! Snyggaste omslagspersonen ever!
Eftermiddagen spenderades med att samla ihop massor tips från läsarna. Alla hade skrivit mer eller mindre en halv A4 som jag skulle korta till 400 tecken. Hmm, gick verkligen plocka ut det unika i varje tips för att sedan kortfattat få ihop en bra text. Tiden har sprungit sin väg idag och nu sitter jag här med värkande huvud och väntar på att få en nya luft. Borde pilla vidare på några texter men just nu känner jag mig lite för snurrig och mitt sötsug stiger mig nästan åt huvudet. Antagligen börjar blodsockernivån sjunka lite för mycket och tyvärr glömde jag ta med mig något vettigt att käka nu på eftermiddagen. En sak måste jag få säga, arbetslivet är hårdare än vad man tror. Det kommer lätt bli semester för mig när jag kommer tillbaka till skolan. Jag som satt och klagade på mitt schema i början av januari då jag upptäckte att jag slutade mellan tre och halv 4 de flesta dagarna i veckan. Nu jobbar jag till fem - halv 6 innan jag får vända hemåt. Det är inte lätt att vara vuxen med andra ord!
Fick precis nyaste numret av LAGA LÄTT på mitt bord. Härligt med gratis tidningar! Me like :) Dock har jag ingen aning om hur jag ska lyckas ta med mig alla tidningar hem den dagen jag slutar på praktiken. Väskan kommer troligtvis inte gå att rubba. Sen är frågan hur jag ska få plats med alla tidningar där hemma, mina tidningsmappar börjar redan bli ganska fulla? hmm, bra fråga. Riva ut det bästa och börja klippa och klistra kanske?
Kör i vind!
varför ser inte vår fruktkorg ut såhär idag? Jag är i behov av en frukt och choklad!
Konsten att dagdrömma,
Ibland är det skönt att bara drömma sig bort lite.
Efter en heldags knappande på tangenterna börjar huvudet kännas som en tung sten. Skönt att dagen går mot sitt slut och ännu bättre är att det äntligen slutat snöa vilket innebär att jag slipper fasa för att lämna redaktionen. När man koncentrerat tittar in i en dator hela dagen kan tankarna lätt glida iväg på annat håll, jag erkänner att jag är en riktig dagdrömmare. Det är svårt att låta bli att dras in i en fantasivärld som ibland kan kännas så mycket bättre än verkligheten. En värld där vi själva får styra och ställa, där vi kan få allt vi önskar och slipper dagens alla problem.
En viktig sak är att inte glömma bort att drömmar bara är drömmar, vi måste alltid återvända till verkligheten. Drömmarnas mening är att vi ska få en chans att koppla bort verkligheten för en stund och hitta nya krafter för att sedan ta tag i det riktiga livet och känna oss starkare än någonsin. Vi alla behöver drömma oss bort för att känna efter vad vi - för att hitta vilken väg vi ska gå.
Men trots att jag dagdrömmer för att hitta mina svar känns vägen fortfarande mörk för framtiden. Huvudet snurrar med tankar kring vad jag ska göra efter studenten. Vilket program? Vilken skola? Vilken stad?
Denna fondvägg som finns på redaktionen kan man skåda länge på och bara drömma sig bort.
Jag finner inga ord,
jag vill bara att all denna snö ska sluta falla mot marken!
Jag tror nästan vi alla börjar tröttna på detta väder nu. Det är knappt så jag står ut med kylan längre och jag känner mig nästintill äcklad av alla lager med kläder man varje dag tvingas trycka på sig för att ens kunna ta sig ut genom dörren. Det roligaste som väntar när snön äntligen börjar smälta är att vi troligtvis kommer bada fram i gummistövlar och eftersom alla vägar kommer vara fulla med vatten behöver nog alla investera i en båt för att kunna ta sig till jobbet/skolan. Ojoj, jag kan inte mer än längta!
Mitt sug efter sommaren bara ökar när jag sitter här på tidningen och skriver om Juni och fötter som får springa barfota. Tankarna flyger iväg till varmare dagar och när jag väcks ur tankarna och vänder blicken mot fönstret återgår jag till verkligheten och skådar den vita marken.
Eftersom jag var hemma i fredags gjorde jag ett kort besök i skolan. Förutom att jag fick krama om min saknade Elin så kände jag bara "skönt att studenten väntar när jag återvänder". Med andra ord, jag saknar inte skolan och jag har ingen lust att fortsätta plåga mig själv genom att gå dit. Skoltröttheten har nog drabbat de flesta i min klass då frånvaron för MP3a verkar ta priset, men jag är inte förvånad (tur att jag har gilltig frånvaro annars kan man undra hur jag själv hade orkat igenom annars så hemska februari).
okej, okej, nu har jag gnällt färdigt.
Idag väljer jag att vara...
... säker, fantasifull och avslappnad.
Dessa peppande små kort drar vi om dagarna på tidningen för att ge oss själva en liten klapp på axeln. Tro mig när jag säger att det faktiskt hjälper. Ibland kanske man behöver några uppmuntrande ord till sig själv. Ett litet ord kan påminna oss om vad vi faktiskt vill vara just idag. Jag har varit avslappnad hela dagen trots att jag kom över en timme försent (men varför stressa upp sig), fantasifullt har jag skrivit några texter till nummer 6 och nu ska jag lämna redaktionen och ta mig mot Täby med en säker min på läpparna bara för att jag tror på mig själv i alla lägen.
Tänk att dessa ord kan förändra hela min inställningen till hur jag ska se på livet just idag. Gör som oss på ToppHälsa, dra dina peppande ord varje dag bara för att se lite ljusare på livet.
snart en månad i Stockholm
Under snart en månad har jag vandrar på Stockholmsgator och redan bemött större delen av Stockholms undre värld. Dödsolyckor i tunnelbanan, langning av knark och folk som viftar med pistoler. Inte konstigt om min mamma vill att jag ska komma hem till trygga Linköping ögonaböj. Klart att jag trivs i huvudstaden där allt finns inom räckhåll och färderna mellan platser går som på räls, men till viss del tror jag att staden är för stor för mig. Händelseförloppet är i ständig rörelse och man tvingas armbåga sig fram mellan de stressande folkmassorna. Lugnet som Linköping sprider om kring sig gör att hela jag njuter av att få komma hem på helgerna.
Jag trivs verkligen på min praktikplats och halva tiden ligger snart bakom mig som ett minne blott. Två månader av ens liv är egentligen ingenting. Två månader försvinner lika fort som en påse godis men på två månader kommer jag lära mig lika mycket som tre år på InfoKompGymnasiet. Att få känna på hur det riktiga arbetslivet fungerar är värt otroligt mycket, både för mig själv och på mitt cv. Det handlar om att växa som person. Att utvecklas och kunna ta hand om mig själv. Att stå på mig och få ett förtroende. Jag kommer verkligen ge allt under min sista tid nu. Det är dags att visa ToppHälsa hur mycket Jennifer Hagelfalk har att komma med.
trafikkaos i Stockholm.
Bussresan mot Stockholm tog längre tid än beräknat, över en timme försenad med andra ord. Tåg och tunnelbanor är inställda vilket betyder att vägarna blir fulla av bussar och bilar. Suck, jag är glad att dessa trafikkaos inte är så vanliga i Linköping, skulle aldrig stå ut.
Solen lyser och himlen är blå, vad finns det då att klaga på? Jo, att det är jävligt kallt. När jag lämnade Linköping i morse var det -22,5 grader ute! På med mössa, vantar och dubbla tröjor men trots detta är det svårt att inte fyrsa. Vintern börjar stiga mig åt huvudet, jag står snart inte ut längre. Ge mig värme och det är fort!
På redaktionen är det betydligt fler ansikten idag än förra veckan då hälften av alla var sjuka eller på möten. Men nu verkar folk vara back on track vilket är bra eftersom det börjar dra ihop sig till deadline. Tur att jag är klar med mina texter till nummer 5. Just nu sitter jag och kliar mig fundersamt i huvudet över hur jag ska ta mig hem till Täby i eftermiddag nu när tunnelbanorna inte går. Promenera eller sova kvar på redaktionen? Nja, inget av alternativen känns passande. Hoppas det går någon buss om inte annat får jag ringa och be farmor med min mjukaste röst att de hämtar mig.
Bäst att knappa vidare på tangenterna, skriver en liten text om varför vi gillar juni så om ni har några bra förslag så kan ni alltid kommentera en liten rad.
Kör i vind!
